Det blåser kalla vindar i Sverige. Det gäller att vara stark och slå sig fram. Vart tog solidariteten vägen? På TV ser jag integrationsministern. Varför talar hon alltid så aggressivt om de nya svenskarna? Hennes partiordförande, herr Björklund, slår an samma ton när han talar om skolan, dess elever och lärare. Socialförsäkringsminister Husmark-Persson uttrycker inte minsta förståelse för varken försäkringstagarna eller personalen på Försäkringskassam. Hon hänvisar till grundlagen. Arbetsmarknadsminister Littorin talar om "skitår". Man häpnar. Är det dessa som ska bygga vårt samhälle starkt?
Nej, då tror jag mer på arbetarrörelsens idéer väl formulerade i kampsången som skrevs av Berndt Rosengren och tonsattes av Georg Riedel:
Framtiden formar vi tillsammans!
Tätare går nu våra led
I denna kamp för frihet,
Jämlikhet och trygghet
heter vårt främsta vapen – Solidaritet.
3 kommentarer:
En annan sång Björklund borde lyssna på är Ikaros... "vill du bli respekterad av din avbild, får du visa din avbild respekt"
Åh, jag såg också hon med "shamponamnet" i morse. Märkligt hur dessa ministrar agerar!? DE vet bäst, i alla lägen...riktigt otäckt att se o höra.
Fick just en rad från en gammal vän som likt jag själv fostrats av Sven Aspling. Vännen berättade:
"I AB häromdagen stod om den björnrivne skogsarbetaren som nekats fortsatt sjukpenning - man tar sig för pannan: dags att sätta ut ministern i björnskogarna?"
Skicka en kommentar